En pånyttfödd Le Corbusier???
I går hade jag midterm review, vilket innebär att jag presenterar en månads arbete på 5 minuter för att sedan få utstå kritik av lärare och elever. Och vilken kritik jag fick!
Lärarna blev riktigt imponerade tydligen. Efter att jag hade presenterat blev det tyst. De visste inte vad de skulle säga först. Men efter ett tag började berömmen komma. - You should do comics. Your drawings are excelent! I'm sure you've practiced a lot...
Fast den bästa berömen kom från vår tyska lärare Jana (jag gissar att de andra lärarna inte riktigt visste vad i allt det goda de skulle berömma mest):)
-"You can't tell this is your first presentation! It feels like you've already were into the third year or that you've worked with the benischen architects (en arkitektfirma som föreläste på skolan) for some years! What could I say"
-"This is a possible future of cities!"
Så jag har nästan börjat tro att jag är en pånyttfödd Le Corbusier! ;)
I pausen sen efter så fick jag ännu mer beröm av lärarna... Den enda egentliga kritiken jag fick av lärarna var att jag inte använt mig av vulkanen så mycket som jag skulle kunna gjort... Men sen blev jag försvarade av en annan lärare som tyckte att jag gjort det...
Nu vill jag inte skryta men jag är ganska säker på att jag fick bäst kritik i hela klassen - Fast det beror ju helt på vilka lärare jag hade och inte hade. Det finns snälla, rättvisa och en lite elak lärare! Jag hade ju helt klart de snälla lärarna...
Sen måste jag säga att jag tyckte att många av mina klasskamrater också var bra. Och diskussionerna var väldigt inspirerande att lyssna på... Jag harlärt mig massor de senaste dagarna!
Just nu känner jag att jag har mycket större självförtroende i vad jag gör i skolan. Så nästa gång ska jag nog offentliggöra min ambition om att bli världens bästa arkitekt... Även om det inte går att mäta... Men det lär ge mig mer riktad kritik i hur jag ska utvecklas...
Lärarna blev riktigt imponerade tydligen. Efter att jag hade presenterat blev det tyst. De visste inte vad de skulle säga först. Men efter ett tag började berömmen komma. - You should do comics. Your drawings are excelent! I'm sure you've practiced a lot...
Fast den bästa berömen kom från vår tyska lärare Jana (jag gissar att de andra lärarna inte riktigt visste vad i allt det goda de skulle berömma mest):)
-"You can't tell this is your first presentation! It feels like you've already were into the third year or that you've worked with the benischen architects (en arkitektfirma som föreläste på skolan) for some years! What could I say"
-"This is a possible future of cities!"
Så jag har nästan börjat tro att jag är en pånyttfödd Le Corbusier! ;)
I pausen sen efter så fick jag ännu mer beröm av lärarna... Den enda egentliga kritiken jag fick av lärarna var att jag inte använt mig av vulkanen så mycket som jag skulle kunna gjort... Men sen blev jag försvarade av en annan lärare som tyckte att jag gjort det...
Nu vill jag inte skryta men jag är ganska säker på att jag fick bäst kritik i hela klassen - Fast det beror ju helt på vilka lärare jag hade och inte hade. Det finns snälla, rättvisa och en lite elak lärare! Jag hade ju helt klart de snälla lärarna...
Sen måste jag säga att jag tyckte att många av mina klasskamrater också var bra. Och diskussionerna var väldigt inspirerande att lyssna på... Jag harlärt mig massor de senaste dagarna!
Just nu känner jag att jag har mycket större självförtroende i vad jag gör i skolan. Så nästa gång ska jag nog offentliggöra min ambition om att bli världens bästa arkitekt... Även om det inte går att mäta... Men det lär ge mig mer riktad kritik i hur jag ska utvecklas...
