Min första kärlek
Mitt mål för ikväll var att laga broccolisoppa... Tyvärr fanns det en massa ingredienser i den som jag inte visste vad det var. Så vad gör man om inte att fråga någon på ICA?
- Var hittar man majsstärkelsen??? frågade jag den söta tjejen på ICA
- Här borta, men visst e det du som är Alexander??? Svarade hon...
-Ja (och så ser jag lite tankspritt frågande ut. Kanske är detta ett av mina fans från talangjakten, tänker jag)
-Du känner inte igen mig, fortsätter hon
-Nej, säger jag med ett stort leende
-Henrietta heter jag du kommer väl ihåg mig...
-Jo, svarar jag med ett ännu större leende...
Sen blir det en vänskaplig liten kram med någon man inte träffat på tio år... (hur ofta händer det?)
Till saken hör att när jag var ca 6-9 år så var henrietta och jag ihop, tror jag. Vi hade iaf en hemlis IHOP. Hamburgare var vår hemlis :)... Och så gungade vi tillsammans och skrek: Hamburgare är vår hemlis! Sen flyttade hon därifrån och vi tappade kontakten.
När jag väl skulle betala så satt hon där i kassan, hon frågade mig en massa saker och så när jag skulle gå så blev jag liksom lite tankspridd och glömde majsstärkelsen, men hon var på hugget...
Henrietta är min första kärlek eller ska man säga hamburgar-hemlis-kompis??? och vad jag kunde se nu så är jag nog fortfarande lite kär. I teorin är vi fortfarande hamburgar-hemlis-kompisar, eftersom ingen av oss gjort slut ännu.
Nästa gång jag går till ICA ska jag fråga vart hamburgarna är ;)
- Var hittar man majsstärkelsen??? frågade jag den söta tjejen på ICA
- Här borta, men visst e det du som är Alexander??? Svarade hon...
-Ja (och så ser jag lite tankspritt frågande ut. Kanske är detta ett av mina fans från talangjakten, tänker jag)
-Du känner inte igen mig, fortsätter hon
-Nej, säger jag med ett stort leende
-Henrietta heter jag du kommer väl ihåg mig...
-Jo, svarar jag med ett ännu större leende...
Sen blir det en vänskaplig liten kram med någon man inte träffat på tio år... (hur ofta händer det?)
Till saken hör att när jag var ca 6-9 år så var henrietta och jag ihop, tror jag. Vi hade iaf en hemlis IHOP. Hamburgare var vår hemlis :)... Och så gungade vi tillsammans och skrek: Hamburgare är vår hemlis! Sen flyttade hon därifrån och vi tappade kontakten.
När jag väl skulle betala så satt hon där i kassan, hon frågade mig en massa saker och så när jag skulle gå så blev jag liksom lite tankspridd och glömde majsstärkelsen, men hon var på hugget...
Henrietta är min första kärlek eller ska man säga hamburgar-hemlis-kompis??? och vad jag kunde se nu så är jag nog fortfarande lite kär. I teorin är vi fortfarande hamburgar-hemlis-kompisar, eftersom ingen av oss gjort slut ännu.
Nästa gång jag går till ICA ska jag fråga vart hamburgarna är ;)
Kommentarer
Trackback